Clostridium difficile-infektion: vad det är, vilka sjukdomar det är kopplat till

Clostridium difficile är en anaerob, grampositiv bakterie som finns fysiologiskt i bakteriefloran i slidan och tarmen.

Eftersom Clostridium difficile kan påvisas i avföring kan man bli infekterad med denna bakterie genom att man rör vid munnen och andra slemhinnor (som näsan eller ögonen) med händerna efter att ha hanterat föremål eller ytor som är kontaminerade med avföring.

Clostridium difficile kan leva under långa perioder på föremål och ytor

De viktigaste förebyggande reglerna är: tvätta händerna efter toalettbesök och i alla fall innan du äter; se till att toaletten du använder är ren, särskilt om den tidigare har använts av någon med diarré.

Symtom och sjukdomar associerade med Clostridium difficile-infektion

Symtom och sjukdomar associerade med Clostridium difficile-infektion inkluderar:

  • vattnig diarré (minst tre tarmrörelser om dagen i två eller fler dagar)
  • feber
  • aptitlöshet
  • illamående
  • buksmärta
  • kolit (inflammatorisk process i tjocktarmen)
  • pseudomembranös kolit (ett syndrom som kännetecknas av feber, illamående och diarré samtidigt som antibiotikabehandling)

Vad är Clostridium difficile?

Clostridium difficile (C. difficile) är en anaerob, grampositiv bakterie som finns fysiologiskt i bakteriefloran i slidan och tarmarna (och därför kan påvisas i avföring).

Genom att producera ett nekrotiserande toxin i tarmen kan vissa stammar orsaka kolit hos människor, särskilt när de kan föröka sig i tarmen i stora mängder (detta händer t.ex. när tarmfloran förändras till deras fördel, som t.ex. till exempel efter långvarig oral antibiotikabehandling).

Människor som har ätit antibiotika under lång tid löper större risk att drabbas av denna infektion.

Vård och behandling

Olika antibiotika kan användas för att behandla Clostridim difficile-infektioner.

Vid primär infektion inkluderar behandlingen metronidazol (vid mild infektion), vankomycin eller fidaxomicin.

Behandlingen ska ges oralt och fortsätta i minst 10 dagar.

Om möjligt bör andra antibiotika sättas ut.

Det är bra att veta att infektionen återkommer hos cirka 20 % av patienterna.

Villkor

Informationen som ges här representerar allmänna råd och ersätter inte på något sätt medicinsk rådgivning.

Om du mår dåligt ska du kontakta din läkare eller gå till akutrum.

Läs också:

Emergency Live Ännu mer...Live: Ladda ner den nya gratisappen för din tidning för IOS och Android

A. Resistenta bakterier: Australiens viktiga upptäckt

Italien, barnläkarkongressen: Mer diagnostik och mindre antibiotika i framtidens pediatriska klinik

Bakteriella infektioner: När ska man använda antibiotika?

Källa:

Humanitas

Du kanske också gillar