Hjärtkateterisering, vad är denna undersökning?
Hjärtkateterisering definieras som en speciell teknik som innebär att en kateter (flexibel sond) passerar genom perifera vener eller artärer för att nå hjärtkamrarna, kransartärerna, lungartären och venerna
Denna speciella medicinska procedur används särskilt för att bedöma hjärtfunktionen eller diagnostisera kardiovaskulära förändringar.
Hjärtkateterisering kan användas för att utföra diagnostiska tester eller terapeutiska ingrepp som t.ex
- angiografi;
- koronografi;
- ablation av arytmogena foci;
- endomyokardiell biopsi;
- mätning av hjärtminutvolym;
- mätning av myokardmetabolism;
- intravaskulärt ultraljud.
Hur utförs hjärtkateterisering?
Proceduren är vanligtvis ganska snabb och tar vanligtvis sextio minuter.
Som regel utförs hjärtkateterisering under medveten sedering, förutom vissa specifika behandlingar som ablation, klaffreparation eller ersättning, som istället sker under lokalbedövning.
Under ingreppet används en lång, tunn slang, som förs in genom en ven eller artär via ett snitt i ljumsken, armen eller hals.
Enheten införs långsamt tills den når hjärtmuskeln, då läkaren kan utföra olika manövrar som är användbara för diagnos, såsom att injicera kontrastmedel.
Efter hjärtkateteriseringen förs patienten till ett rum där han/hon kommer att hållas under observation tills effekterna av sedering avtar.
Utskrivning förväntas i allmänhet samma dag, förutom i de fall terapeutisk behandling har utförts utöver visualisering.
HJÄRTSKYDD OCH Hjärt- och lungräddning? BESÖK EMD112 BOTS IN EMERGENCY EXPO NU FÖR ATT LÄSA MER
Hur förbereder jag mig för en hjärtkateterisering?
Innan en hjärtkateterisering utförs rekommenderas patienten att fasta och undvika att ta vätska eller mat i 4 till 6 timmar före ingreppet.
I de fall patienten genomgår farmakologisk behandling är det alltid bra att informera läkaren för att bedöma vad man ska göra.
Väl på sjukhuset kommer patienten att ges liten venös åtkomst genom placering av en liten nål med en kanyl för att möjliggöra enklare administrering av läkemedel och vätskor.
*Detta är vägledande information: det är därför nödvändigt att kontakta den anläggning där undersökningen utförs för att få specifik information om förberedelseproceduren.
Kontraindikationer för hjärtkateterisering
Det finns kliniska tillstånd som är kontraindikationer för hjärtkateterisering:
- koagulationsstörningar
- akut eller kronisk nefropati;
- allergi mot kontrastmedel;
- dekompenserad hjärtsvikt
- feber eller systemiska infektioner;
- arytmier;
- arteriell hypertoni som inte kontrolleras av terapi.
I vissa fall uppvägs de relativa kontraindikationerna av det akuta kliniska behovet av att ändå utföra hjärtkateterisering (t.ex. vid akut hjärtinfarkt).
Risker för hjärtkateterisering
Hjärtkateterisering anses vara en lågriskprocedur, men det är inte desto mindre en invasiv manöver som kan vara förknippad med möjliga komplikationer, särskilt hos äldre patienter eller de med samtidiga sjukdomar.
Incidensen av komplikationer till följd av hjärtkateterisering är mellan 0.8 och 8 % beroende på tekniska faktorer, operatörserfarenhet och patientriskfaktorer.
Dessa inkluderar:
- diabetes;
- hjärtsvikt;
- perifer arteriopati;
- valvulär hjärtsjukdom;
- kronisk nefropati;
- kronisk obstruktiv lungsjukdom.
Bortsett från den vanliga förekomsten av blåmärken på platsen för kateterinsättning, är de flesta komplikationer mindre och kan lätt behandlas.
Allvarliga komplikationer är sällsynta.
Läs också
Emergency Live Ännu mer...Live: Ladda ner den nya gratisappen för din tidning för IOS och Android
Sällsynta genetiska sjukdomar: Långt QT-syndrom
Elektrokardiogram (EKG): Vad det är till för, när det behövs
Identifiera takykardier: vad det är, vad det orsakar och hur man ingriper på en takykardi
Takykardi: Finns det en risk för arytmi? Vilka skillnader finns mellan de två?
Har du episoder av plötslig takykardi? Du kan lida av Wolff-Parkinson-White syndrom (WPW)
Övergående takypné hos det nyfödda: Översikt över neonatalt våta lungsyndrom
Pediatriska toxikologiska nödsituationer: medicinsk intervention i fall av pediatrisk förgiftning
Valvulopatier: Undersöker hjärtklaffproblem
Vad är skillnaden mellan pacemaker och subkutan defibrillator?
Hjärtsjukdom: Vad är kardiomyopati?
Hjärtinflammationer: Myokardit, infektiös endokardit och perikardit
Hjärtmummor: Vad det är och när man ska oroa sig
Trasigt hjärtsyndrom är på uppgång: Vi känner till Takotsubo kardiomyopati
Kardiomyopatier: vad de är och vad är behandlingarna
Alkoholisk och arytmogen högerkammarkardiomyopati
Skillnaden mellan spontan, elektrisk och farmakologisk elkonvertering
Vad är Takotsubo Kardiomyopati (Broken Heart Syndrome)?
Dilaterad kardiomyopati: vad det är, vad som orsakar det och hur det behandlas
Grundläggande luftvägsbedömning: en översikt
Bedömning av buktrauma: inspektion, auskultation och palpation av patienten
Luftvägsledning efter en trafikolycka: en översikt
Trakealintubation: När, hur och varför man skapar en artificiell luftväg för patienten
Vad är traumatisk hjärnskada (TBI)?
Akut buk: innebörd, historia, diagnos och behandling
Första hjälpen-tips för lärare
Giftsvampförgiftning: vad ska man göra? Hur visar sig förgiftningen?
Brösttrauma: kliniska aspekter, terapi, luftvägs- och ventilationshjälp
Den snabba och smutsiga guiden till pediatrisk bedömning
EMS: Pediatrisk SVT (supraventrikulär takykardi) vs sinus takykardi
Supraventrikulär takykardi: definition, diagnos, behandling och prognos