När är en koloskopi med biopsi nödvändig?

Koloskopi är ett diagnostiskt test som utförs för att visualisera insidan av tjocktarmen och ändtarmen, som utförs för att undersöka orsakerna till eventuella onormala tarmsymtom som patienten klagar över.

Testet består av att inspektera den sista delen av matsmältningskanalen med en sond som förs in analt och är utrustad med en minivideokamera i spetsen.

Bilderna som överförs från instrumentet (koloskopet) till den speciella skärmen gör att läkaren kan bedöma tjocktarmens hälsa, upptäcka eventuell närvaro av sår och inflammerad vävnad, onormal celltillväxt, godartade och maligna tumörer.

VAD ANVÄNDS KOLONOSKOPI FÖR?

Koloskopi är ett visuellt test som gör det möjligt för den läkare som utför det att omedelbart se eventuella morfologiska förändringar i slemhinnan i tjocktarmen och för att upptäcka eventuella onormala formationer som polyper och tumörer och därmed kunna ställa en snabb diagnos.

Vanligtvis utförs koloskopi om det finns en familjehistoria av tarmsjukdom, eller, från 50 års ålder, som ett förebyggande mot kolorektal cancer, för att leta efter eventuella tidiga tecken på cancer.

KOLOKOPI MED BIOPSIER OCH INTERVENTIONER

Förutom uteslutande diagnostiska syften kan koloskopi även användas för att utföra biopsier och terapeutiska ingrepp.

Faktum är att koloskopi möjliggör samtidig rengöring av tjocktarmens väggar, aspiration av tarminnehåll, provtagning och faktisk operation.

HUR OCH VAR HAR DET UT?

Koloskopi utförs på poliklinisk basis.

Strax innan teststart kan läkaren administrera smärtstillande, lugnande och muskelavslappnande medel för att främja muskelavslappning och lindra eventuella obehag som patienten kan uppleva.

Därefter lägger sig patienten på sin vänstra sida och läkaren fortsätter med att föra in koloskopet, en liten flexibel sond utrustad med en minivideokamera och en ljuskälla, i anus, som förs upp längs de olika tarmkanalen tills den når blindtarmen.

För att få bättre utvidgning av tarmväggarna, för att underlätta visualisering av slemhinnan, fortsätter läkaren att blåsa in koldioxid genom koloskopet.

HUR LÄNGE VARAR EN KOLOKOPI?

En koloskopi varar cirka 30 till 60 minuter.

FÖRBEREDELSESREGLER

En koloskopi kräver förberedelser som börjar några dagar innan den faktiskt utförs. Speciellt under de tre dagar som föregår testet måste patienten följa en fiberfattig diet, undvika att äta frukt, grönsaker och fullkornsflingor, samt att dricka alkohol och fruktjuicer.

Dagen omedelbart före koloskopin ska patienten följa en uteslutande flytande diet för att främja eliminering av avföring och den därav följande rensningen av tarmkanalen som ska undersökas.

Även för detta ändamål kommer patienten att rekommenderas att använda ett laxermedel och/eller att ta ett lavemang.

Under förberedelsefasen kan patienten fortsätta att ta sin vanliga medicin och/eller kosttillskott, men var noga med att diskutera detta med läkaren som ska utföra koloskopin för att bedöma möjliga interaktioner.

FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER EFTER TESTET

I slutet av testet kan patienten rådas att vila i 30 till 120 minuter för att ge de använda lugnande medlen tid att försvinna.

Eftersom de använda läkemedlen kan orsaka dåsighet och utmattning, är det lämpligt att patienten ledsagas till testet och vila resten av dagen efteråt.

Under timmarna omedelbart efter avslutad koloskopi kan patienten uppleva kramper och uppblåst mage på grund av luften som blåsts upp under testet.

Dessa är vanliga fenomen som inte bör orsaka larm eftersom de löser sig spontant och på kort tid.

Efter koloskopin kan patienten återuppta att äta och föredrar lätt och lättsmält mat.

Om patienten genomgick en biopsi eller polypektomi (borttagning av polyper) samtidigt med koloskopin, kan en lätt blödning från anus uppstå under den första avföringen efter testet.

Detta är normalt och bör inte orsaka oro.

Å andra sidan, om blödningen kvarstår, är det tillrådligt att omedelbart söka läkare.

Detsamma gäller om buksmärtor eller hög feber uppstår dagarna efter koloskopin.

NÅGRA KONTRAINDIKATIONER ELLER RISKER

Koloskopi är en diagnostisk procedur med låg risk. Förekomsten av allvarliga komplikationer är mycket sällsynt och är främst relaterad till polypektomi.

Komplikationer orsakade av de lugnande medel som användes under testet kan sällan förekomma, mot vilka dock antagonistiska substanser med bevisad effektivitet finns tillgängliga.

Koloskopi rekommenderas inte vid akut divertikulit, toxisk megakolon och i återhämtningsfasen efter operation utförd i samma del av tarmen.

Läs också

Emergency Live Ännu mer...Live: Ladda ner den nya gratisappen för din tidning för IOS och Android

Koloskopi: vad det är, när man ska göra det, förberedelser och risker

Kolontvätt: vad det är, vad det är till för och när det behöver göras

Rektosigmoidoskopi och koloskopi: vad de är och när de utförs

Ulcerös kolit: Vilka är de typiska symtomen på tarmsjukdomen?

Wales 'Tarmkirurgi dödsfall' högre än väntat '

Irritabelt tarmsyndrom (IBS): Ett godartat tillstånd att hålla under kontroll

Tarminfektioner: Hur smittas Dientamoeba Fragilis?

Studie finner koppling mellan tjocktarmscancer och antibiotikaanvändning

Koloskopi: mer effektiv och hållbar med artificiell intelligens

Kolorektal resektion: I vilka fall är det nödvändigt att ta bort en kolonkanal

Gastroskopi: Vad undersökningen är till för och hur den utförs

Gastro-esofageal reflux: symtom, diagnos och behandling

Endoskopisk polypektomi: vad det är, när det utförs

Raka benhöjning: den nya manövern för att diagnostisera gastro-esofageal refluxsjukdom

Gastroenterologi: Endoskopisk behandling för gastro-esofageal reflux

Esofagit: Symtom, diagnos och behandling

Gastro-esofageal reflux: orsaker och åtgärder

Gastroskopi: vad det är och vad det är till för

Kolondivertikulär sjukdom: Diagnos och behandling av kolondivertikulos

Gastro-esofageal refluxsjukdom (GERD): Symtom, diagnos och behandling

Divertikula: Vilka är symptomen på divertikulit och hur man behandlar det

Irritabelt tarmsyndrom (IBS): Ett godartat tillstånd att hålla under kontroll

Gastroesofageal återflöde: Orsaker, symptom, tester för diagnos och behandling

Non-Hodgkins lymfom: Symtom, diagnos och behandling av en heterogen grupp av tumörer

Helicobacter Pylori: Hur man känner igen och behandlar det

En babys tarmbakterier kan förutsäga framtida fetma

Sant'Orsola i Bologna (Italien) öppnar en ny medicinsk gräns med mikrobiotatransplantation

Mikrobiota, rollen för "porten" som skyddar hjärnan från tarminflammation upptäckt

Vad är skillnaderna mellan divertikulit och divertikulos?

Vad är bröstnålsbiopsi?

Källa

Auxologico

Du kanske också gillar