Suicidalt beteende hos barn och ungdomar

Suicidalt beteende inkluderar fullbordat självmord, självmordsförsök (med åtminstone avsikten att dö) och självmordshandlingar; självmordstankar hänvisar till förekomsten av tankar och planer om självmord

Suicidalt beteende hos barn och ungdomar:

I en färsk rapport som beskriver ökande trender i självmordsdödlighet i USA (NCHS Brief nr 398, februari 2021), visade kvinnor (i åldern 10 till 14 år) en ökning av dödsfall i självmord från 0.5 % 1999 till 3.1 % 2019; hos män (i åldern 10 till 14 år) ökade andelen från 1.9 % till 3.1 %.

Ett antal faktorer kan bidra till ökningen av försök, inklusive ökad tonårsdepression, särskilt hos flickor; ökade opioidrecept från föräldrar; ökade självmordsfrekvenser bland vuxna leder till ökad självmordsmedvetenhet bland ungdomar; alltmer motstridiga relationer med föräldrar; och akademiska stressfaktorer.

Många experter tror att den varierande hastigheten med vilken antidepressiva läkemedel skrivs ut kan vara ett faktum.

Vissa experter spekulerar i att antidepressiva medel har paradoxala effekter, vilket gör barn och ungdomar mer villiga att prata om självmordskänslor men mindre benägna att begå självmord.

Ändå, även om det är sällsynt hos prepubertära barn, är självmord den 2:a vanligaste dödsorsaken hos 10-24-åringar och den 9:e vanligaste dödsorsaken hos 5-11-åringar.

Detta är fortfarande ett stort folkhälsoproblem, särskilt i minoritetsgrupper, eftersom självmordsfrekvensen nästan fördubblades bland svarta barn i grundskolor mellan 1993 och 2012.

BARNHÄLSA: LÄR MER OM MEDICHILD genom att besöka kåpan på nödutställningen

Suicidalt beteende, referenser

1. Mojtabai R, Olfson M, Han B: Nationella trender i prevalensen och behandlingen av depression hos ungdomar och unga vuxna. Pediatrics 138(6):e20161878, 2016. doi: 10.1542/peds.2016-1878

2. Brent DA, Hur K, Gibbons RD: Samband mellan föräldrars medicinska påståenden om opioidrecept och risk för självmordsförsök av deras barn. JAMA Psychiatry 76(9):941-947, 2019. doi: 10.1001/jamapsychiatry.2019.0940

3. Wang J, Sumner SA, Simon TR, et al: Trender i förekomsten och dödligheten av självmordshandlingar i USA, 2006 till 2015. JAMA Psychiatry 77(7):684-693, 2020. doi: 10.1001/jamapsychiatry.2020.0596

4. Shain B, kommittén för ungdomsåren: Självmord och självmordsförsök hos ungdomar. Pediatrics 138(1):e20161420, 2016. doi: https://doi.org/10.1542/peds.2016-1420

5. Bilsen J: Självmord och ungdom: Riskfaktorer. Front Psychiatry 9:540, 2018. doi: https://doi.org/10.3389/fpsyt.2018.00540

6. Centers for Disease Control and Prevention: WISQARSTM: Webbaserade fråge- och rapporteringssystem för skadestatistik. 2020. Tillträde 3/12/21.

7. Bridge JA, Asti L, Horowitz LM, et al: Självmordstrender bland barn i grundskoleåldern i USA från 1993 till 2012. JAMA Pediatr169(7):673-677, 2015. doi: 10.1001/jamapediatrics.2015.0465

Etiologi av suicidalt beteende

Hos barn och ungdomar påverkas risken för suicidalt beteende av förekomsten av andra psykiska och andra störningar som påverkar hjärnan, familjehistoria, psykosociala faktorer och miljöfaktorer.

Andra droger har rapporterats öka risken, vilket leder till varningar från Food and Drug Administration.

Men i vissa fall, såsom vid användning av antiepileptika, är det svårt att avgöra eftersom epilepsi i sig är förknippat med en femfaldigt ökad risk för självmord i frånvaro av antiepileptika.

Andra riskfaktorer inkluderar

  • Brist på struktur och kopplingar, vilket leder till en överväldigande känsla av bristande riktning
  • Intensiv press från föräldrar att lyckas, vilket leder till en konstant känsla av att förväntningarna inte uppfylls

En frekvent motivation för ett självmordsförsök är att manipulera eller straffa andra med fantasin "du kommer att ångra att jag är död".

Skyddsfaktorer inkluderar

  • Effektiv klinisk behandling för psykiska, fysiska och missbruksproblem
  • Enkel åtkomst till kliniska insatser
  • Familje- och samhällsstöd (sociala relationer)
  • Konfliktlösning
  • Kulturella och religiösa övertygelser som motverkar självmord

Behandling av suicidalt beteende

  • Krisingripande, eventuellt sjukhusvistelse
  • Psykoterapi
  • Eventuellt administrering av läkemedel för att behandla underliggande sjukdomar, vanligtvis i kombination med psykoterapi
  • Remiss till berörd psykiater

Varje självmordsförsök är ett allvarligt problem som kräver ett genomtänkt och lämpligt ingripande.

När den omedelbara faran för personens säkerhet är undanröjd ska beslut fattas om eventuell sjukhusvistelse.

Beslutet som fattas viktas utifrån en bedömning av graden av suicidalrisk tillsammans med familjens förmåga att ge hjälp.

Sjukhusvård (även på medicinsk eller pediatrisk avdelning under överinseende av specialiserade sjuksköterskor) är den säkraste formen av korttidsskydd och är ibland indicerat vid misstanke om depression och/eller psykos.

Hur dödlig självmordsuppsåt kan vara kan bedömas utifrån följande indikatorer:

  • observerad grad av överlag (t.ex. att skriva ett självmordsbrev)
  • Vidtagna åtgärder för att förhindra upptäckt
  • Metod som används (t.ex. skjutvapen är mer dödliga än droger)
  • Skadans svårighetsgrad
  • Omedelbart utlösande omständigheter eller faktorer som ligger bakom försöket
  • Mentalt tillstånd vid tidpunkten för episoden (akut agitation är särskilt oroande)
  • Nyligen utskriven från sjukhus
  • Nyligen tillbakadragande av psykoaktiva läkemedel

Läkemedelsterapier kan vara indicerade för alla underliggande tillstånd (t.ex. depression, bipolär sjukdom, beteendestörning, psykos) men kan inte förhindra självmord.

Användning av antidepressiva medel kan öka risken för självmord hos vissa ungdomar.

Användningen av läkemedel bör övervakas noggrant och endast subletala doser ska ges.

Remiss till a psykiatriska specialist är vanligtvis nödvändigt för att ge lämplig farmakologisk och psykoterapeutisk behandling.

Kognitiv beteendeterapi för suicidprevention och dialektisk beteendeterapi kan vara att föredra.

Behandlingen är effektivare om allmänläkaren fortsätter att vara involverad.

Det är viktigt att återuppbygga moral och återställa känslomässig balans inom familjen.

Ett negativt förhållningssätt eller brist på hjälp från familjen är ett allvarligt problem och kan tyda på behovet av ett mer effektivt ingripande som att flytta från hemmet.

Ett positivt resultat är mer sannolikt om familjen visar kärlek och engagemang.

Behandlingsreferens

1. Hesdorffer DC, Ishihara L, Webb DJ, et al: Förekomst och återfall av självmordsförsök bland personer med epilepsi. JAMA Psychiatry 73(1):80-86. 2016. doi: 10.1001/jamapsychiatry.2015.2516.

Svar på självmord

Familjemedlemmar till barn och ungdomar som har begått självmord har komplicerade reaktioner på självmord, inklusive sorg, skuld och depression.

Rådgivning kan hjälpa dem att förstå den psykiatriska kontexten av självmord och reflektera över och erkänna barnets svårigheter innan självmordet.

Efter ett självmord kan risken för självmord öka hos andra människor i samhället, särskilt vänner och klasskamrater till den som begick självmord.

Resurser (t.ex. guider för att hantera en självmordsförlust) är tillgängliga för att hjälpa skolor och samhällen efter ett självmord.

Skol- och samhällstjänstemän kan ordna så att läkare från mentalvårdscentraler är tillgängliga för att ge information och konsultation.

Förebyggande av suicidalt beteende

Självmord föregås ofta av beteendeförändringar (t.ex. nedstämdhet, låg självkänsla, aptit och sömnstörningar, oförmåga att behålla koncentrationen, håglöshet i skolan, somatiska besvär och självmordstankar) som ofta leder till medicinsk konsultation.

Uttalanden som "Jag önskar att jag aldrig hade blivit född" eller "Jag skulle vilja sova och aldrig vakna igen" bör tas på allvar som möjliga självmordsmeddelanden.

Ett självmordshot eller självmordsförsök är en viktig signal om intensiteten i den upplevda förtvivlan.

Att i ett tidigt skede erkänna riskfaktorerna ovan kan förhindra ett självmordsförsök. I närvaro av dessa premonitoriska tecken på självmordsförsök eller högriskbeteende måste en stark terapeutisk intervention sättas in.

Ungdomar bör ifrågasättas direkt om deras olycka och självdestruktiva tankar; sådana riktade frågor minskar risken för självmord.

En läkare får inte ge ogrundad trygghet, som kan undergräva läkarens egen trovärdighet och ytterligare minska den ungas självkänsla.

Läkare måste screena för självmord i medicinsk miljö.

Forskning publicerad 2017 visade att 53 % av de pediatriska patienter som uppsökte akutmottagningen av medicinska skäl som inte var relaterade till självmord testade positivt för suicidbenägenhet.

Det finns också bevis för att majoriteten av vuxna och barn som till slut dör av självmord hade fått medicinsk vård året före döden.

Från och med juli 2019 krävde den gemensamma kommissionen sjukhus att bedöma självmordsrisk som en del av vanlig medicinsk vård.

Förutom screening för självmord måste läkare hjälpa patienter att göra följande för att minska risken för självmord:

  • Få effektiv behandling för psykiska, fysiska och missbruksrubbningar
  • Få tillgång till mentalvårdstjänster
  • Få stöd från familjen och samhället
  • Ta reda på hur man löser konflikter på ett fredligt sätt
  • Begränsa mediaåtkomst till självmordsrelaterat innehåll

Program för att förebygga självmord kan också hjälpa. De mest effektiva programmen är de som strävar efter att säkerställa att barnet har följande:

  • En stödjande pedagogisk miljö
  • Snabb tillgång till mentalvårdstjänster
  • En social miljö som kännetecknas av respekt för individuella, rasmässiga och kulturella skillnader.

I USA, den SPRC Resurscenter för självmordsprevention listar några av programmen och National Suicide Prevention Lifeline (1-800-273-TALK) tillhandahåller krisintervention för personer som hotar självmord.

Förebyggande referenser

1. Ballard ED, Cwik M, Van Eck K, et al: Identifiering av utsatta ungdomar genom självmordsscreening på en pediatrisk akutmottagning. Prev Sci 18(2);174-182, 2017. doi: 10.1007/s11121-016-0717-5

2. Ahmedani BI, Simon GE, Stewart C, et al: Sjukvårdskontakter året före självmordsdöd. J Gen Intern Med 29(6):870-877, 2014.

3. Oein-Odegaard C, Reneflot A, Haugue LI: Användning av primärvårdstjänster före självmord i Norge: En beskrivande jämförelse av invandrare och majoritetsbefolkningen. BMC Health Serv Res19(1):508, 2019.

4. Gemensamma kommissionen: Upptäcka och behandla självmordstankar i alla miljöer. Sentinel Alert Event, 56:1-7, 2016.

5. Brahmbhatt K, Kurtz BP, Afzal KI, et al: Självmordsriskscreening på pediatriska sjukhus: Kliniska vägar för att hantera en global hälsokris. Psychosomatics 60(1):1-9, 2019. doi: 10.1016/j.psym.2018.09.003

6. Bridge JA, Greenhouse JB, Ruch D, et al: Samband mellan lanseringen av Netflixs 13 Reasons Why och självmordsfrekvensen i USA: En avbruten tidsserieanalys. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 59(2):236-243. doi:https://doi.org/10.1016/j.jaac.2019.04.020

7. Brent DA: Master clinician review: Saving Holden Caulfield: Förebyggande av självmord hos barn och ungdomar. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry58(1):25-35, 2019. https://doi.org/10.1016/j.jaac.2018.05.030.

db398-H

Läs också:

Emergency Live Ännu mer...Live: Ladda ner den nya gratisappen för din tidning för IOS och Android

Ångest: En känsla av nervositet, oro eller rastlöshet

Brandmän / Pyromania och besatthet med eld: Profil och diagnos av dem med denna sjukdom

Säkerhet för räddare: Antalet PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) hos brandmän

Självmord bland svarare: En studie avslöjar sambandet med stress

Källa:

MSD

Du kanske också gillar