Social ångest: vad det är och när det kan bli en störning

Att uppleva social ångest innebär att uppleva en fysiologisk aktivering, kännetecknad av till exempel svettning, takykardi, muntorrhet, illamående, darrningar etc. när vi befinner oss i en social situation där vi känner oss föremål för andras dömande. Var kommer denna ångest ifrån?

Ursprunget till social ångest

Social ångest kan förstås ur ett evolutionärt perspektiv, att gå tillbaka till våra förfäders tid då att leva i en grupp var nödvändigt och oumbärligt för att överleva för att jaga, skaffa mat, fostra avkommor och försvara sig från fara; delning och samarbete var därför väsentliga förutsättningar för överlevnad och följaktligen utgjorde uteslutning från gruppen ett reellt hot.

Detta perspektiv tillåter oss att bättre förklara ursprunget till rädslan för socialt avslag och behovet av acceptans och uppskattning, och därmed förstå varför alla människor vill se bra ut och fruktar avvisande från andra.

För närvarande, även om vår överlevnad är mindre beroende av att leva i en grupp, vid tillfällen då vi bedöms av andra människor (t.ex. under en anställningsintervju eller en universitetsexamen) upplever de flesta människor ångest, som på en genomsnittlig nivå kan t.o.m. vara användbar för optimal prestanda.

När blir social ångest en störning?

Det finns ingen tydlig åtskillnad mellan normal social ångest och social ångest, men vi kan fundera på vad som kan hjälpa oss att skilja mellan de två tillstånden.

En parameter som kan hjälpa oss att förstå när social ångest blir ett problem som behöver behandlas är i vilken grad individuell funktion och välbefinnande försämras.

Människor som lider av denna ångeststörning upplever intensiv ångest även i situationer där de faktiskt inte är föremål för andras bedömning (t.ex. när de äter på en restaurang, ber om information) eftersom de är rädda för att bete sig på ett sätt som är förödmjukande eller att andra kan lägga märke till deras ångest och därför bedöma dem som löjliga eller svaga.

Avvisande eller negativt omdöme av andra, som är mänskliga erfarenheter som kan känneteckna sociala relationer, blir, för dem som lider av denna form av ångestsyndrom, hot som de till varje pris måste skydda sig från med hjälp av dysfunktionella copingstrategier: det fruktade sociala. Därmed undviks situationer eller, när detta inte är möjligt, konfronteras med att implementera skyddsbeteenden, strategier som på sikt utgör underhållsfaktorer för störningen.

Referensprojekt

Marsigli N. (2018), ”Stoppa social ångest”, Erickson

Procacci M., Popolo R., Marsigli N., (2011), "Ångest och socialt tillbakadragande. Bedömning och behandling”, Raffaello Cortina Editore

https://www.istitutobeck.com/beck-news/ansia-sociale

Läs också:

Emergency Live Ännu mer...Live: Ladda ner den nya gratisappen för din tidning för IOS och Android

Hypokondrier: När medicinsk ångest går för långt

Miljöångest: Klimatförändringens effekter på psykisk hälsa

Ångest: En känsla av nervositet, oro eller rastlöshet

Patologisk ångest och panikattacker: en vanlig sjukdom

Anxiolytika och lugnande medel: roll, funktion och hantering med intubation och mekanisk ventilation

Källa:

Istituto Beck

Du kanske också gillar