Magsköljning: hur fungerar det och när ska man göra det?

När det kommer till magsköljning är det många som förknippar behandlingen med någon frivillig händelse, till exempel ett självmordsförsök

Även om detta är en av anledningarna till att denna typ av behandling kan utföras, är det verkligen inte den enda.

Det finns många andra anledningar till att göra en magsköljning, eller som det kallas i medicinska termer, en gastroluxis.

Men vad den här typen av behandling egentligen består av, och till vilka behov den används, låt oss förtydliga.

Vad är magsköljning och vad används det för?

Magsköljning, eller gastroluxis, är en medicinsk teknik, en praxis som används för att befria magen från giftiga ämnen, oavsett om de intas av misstag eller frivilligt.

Termen sköljning i sig anger typen av behandling, man går för att "tvätta" magen för att eliminera farliga ämnen som intas och följa de riktlinjer som utarbetats av hälsoministeriet.

Magsköljning kallas generellt för en akutmetod, men i verkligheten kan den också användas för att frigöra magen om operation krävs.

När det gäller användningen av gastroluxis i en nödsituation finns det vissa motstridiga åsikter, med vissa läkare som hävdar att det nödvändigtvis måste utföras inom en timme efter att ha intagit det skadliga ämnet, medan andra hävdar att det fortfarande är effektivt även efter två timmar.

I verkligheten beror mycket på typen av ämne och individen.

Vad magsköljning består av och hur det utförs

Detta är nu en ganska vanlig praxis och är inte svårt att utföra.

Patienten ligger på sin vänstra sida så att magsäcken kan tömmas och tvättas väl, även i sin stora krökning, och denna position minskar också risken för att sköljvätskan passerar in i tarmen via pylorus.

När patienten väl är placerad förs en tvåvägs naso-magsond in och buffertämnen införs i magen: vatten, mjölk eller oftare koksaltlösning.

Om patienten är medvetslös görs dock intubation och magsköljning i ryggläge.

prober

Sonderna som används för denna procedur är gjorda av transparent material.

De har stora sidoöppningar i änden och indikatorer som visar djupet av deras införande.

För en vuxen är de angivna sonderna 30 till 50 franska med en längd på 120 cm.

Mätaren som ska användas ska vara så tjock som möjligt.

Om diametern överstiger 1 cm kan allt fast material återvinnas mycket lättare.

När proberna har införts fortsätter magsugningen.

Detta steg är naturligtvis före införandet av vätskan, måste göras för att minska det giftiga innehållet och måste göras före tvätt eftersom det giftiga innehållet annars skulle kunna tryckas in i tarmen.

Tvätten

När innehållet, eventuellt också fast, har aspirerats från magen sker själva magsköljningen.

Hos vuxen pumpas stora mängder vätska in, lite i taget, ca 200 ml.

Hos barnet däremot är de rekommenderade vätskevolymerna 20-50 ml, vid under 5 års ålder kan från 6 till 12 en volym på ca 100 ml vätska införas.

Stor försiktighet måste iakttas med doserna, eftersom en mindre mängd skulle vara ineffektiv, och en större mängd skulle stimulera passagen av vätska genom pylorus.

Den injicerade vätskan måste återvinnas, om sonderna är välplacerade, genom fritt utflöde genom gravitationen, men en mycket mild massage av magen kan också användas.

Tvätten bör fortsätta tills den återvunna vätskan är helt klar och klar, fri från fasta rester, om några.

När väl vätskan har visat sig ha de ovan nämnda egenskaperna, fortsätter tvättningen med ytterligare ett par liter vätska.

När sköljningen har slutförts görs en balans mellan de vätskor som införs och avlägsnas (i allmänhet är de som införs alltid större) för att ordinera den bästa behandlingen.

Sonden bör tas bort mycket försiktigt för att inte skada slemhinnorna.

När ska akut magsköljning utföras

Som vi har sett utförs magsköljning vid frivilligt eller oavsiktligt intag av giftiga ämnen. Det är ofta små barn som behöver denna behandling.

Det är inte ovanligt att ett barn som har undgått föräldrarnas tillsyn får i sig ett skadligt ämne.

Ett annat fall där magsköljning måste användas är när en person har försökt ta sitt liv genom att få i sig giftiga ämnen, från barbiturater till droger och annat.

Uppenbarligen måste man innan man går vidare ta en noggrann historia av patienten och eventuellt förstå vilken typ av substans han eller hon har fått i sig.

Varför det är viktigt att veta vad patienten har fått i sig

Om man känner till det intagna ämnet innan man ingriper kan man snabbt gå vidare med en mycket mer riktad tvättning.

Tyvärr är det inte alltid så och ibland, särskilt vid avsiktligt intag av giftiga ämnen och medvetslöshet hos patienten, kan det vara svårt att ta reda på vilken typ av substans som har intagits.

Därför kan man, om man känner till det giftiga ämnet, ha en varierande verkanstid beroende på ämnet: om det är ämnen som bromsar peristaltiken har man mycket längre verkanstid.

Kontraindikationer för denna praxis och när det inte bör göras

Även om det nu är en mycket vanlig praxis, finns det risker för att orsaka en mekanisk skada på mage, matstrupe och svalg.

Dessutom bör det aldrig användas när frätande ämnen eller frätande ämnen har förtärts.

Det är också negativt om ytaktiva ämnen har intagits.

När det gäller kontraindikationer på grund av patienternas tillstånd rekommenderas inte denna praxis för patienter med epilepsi, även om det gäller medvetslösa patienter bör vissa försiktighetsåtgärder vidtas.

Läs också

Emergency Live Ännu mer...Live: Ladda ner den nya gratisappen för din tidning för IOS och Android

Första hjälpen vid matförgiftning

Suicidalt beteende hos barn och ungdomar

Ketamin kan vara akut avskräckande för personer med risk för självmord

Vad du behöver veta om missbruksstörning

Säsongsbunden depression kan hända på våren: Här är varför och hur man klarar sig

Förbjud inte ketamin: den verkliga utsikten för detta bedövningsmedel i prehospital medicin från Lancet

Intranasal ketamin för behandling av patienter med akut smärta i ED

Användningen av ketamin i pre-sjukhusmiljö – VIDEO

Tetrodotoxin: Poison of Puffer Fish

FDA varnar för metanolkontamination med hjälp av handdesinfektionsmedel och utökar listan över giftiga produkter

Giftsvampförgiftning: vad ska man göra? Hur visar sig förgiftningen?

Vad är blyförgiftning?

Kolväteförgiftning: Symtom, diagnos och behandling

Kvicksilverförgiftning: Vad du bör veta

Kadmiumförgiftning: Symtom, diagnos och behandling

Toxic Shock Syndrome i nödsituationer: vad är det?

Cerebrala förgiftningar: lever- eller portosystemisk encefalopati

Scombroid syndrom: Symtom på denna matförgiftning på grund av histidin

Källa

Medici a domicilio

Du kanske också gillar