Stroke action första hjälpen: åtgärder för att känna igen och hjälpa
Stroke action första hjälpen: En stroke uppstår när blodflödet i hjärnan avbryts av en blockering eller blödning i ett av blodkärlen
Detta kan orsaka skada på hjärnceller eller få dem att dö.
Blockeringar i hjärnan är mycket vanligare än blödningar.
Båda har samma symtom.
Stroke kan hända vem som helst i alla åldrar.
De är vanligast hos äldre människor, men även spädbarn kan drabbas av stroke. Tyvärr är en stroke dödlig för vissa människor eller kan orsaka livsavgörande skador, men vissa människor kan återhämta sig helt efter en stroke.
VÄRLDENS RÄDDARES RADIO? BESÖK RADIO EMS-BÅDEN PÅ NÖDSTOPP
Stroke action första hjälpen: Vad letar du efter?
Ansikte – Kan de le och visa sina tänder?
Armar – Kan de höja sina armar och hålla dem där, eller faller en arm?
Tal – Är deras tal sluddrigt? Kan de upprepa en fras du ger dem? Har de svårt att komma ihåg ord?
Tid – Om du ser något av dessa tre tecken är det dags att ringa nödnumret.
UTBILDNING: BESÖK DMC DINAS MEDICINSK KONSULTERS BÅD I NÖDUTSTÄLLNING
Stroke, första hjälpen: andra potentiella symtom
Plötslig svaghet eller domningar på ena sidan av kroppen, inklusive ben, händer eller fötter
- Svårt att hitta ord eller tala i tydliga meningar
- Plötslig dimsyn eller synförlust på ett eller båda ögonen
- Plötslig minnesförlust eller förvirring och yrsel; eller ett plötsligt fall.
- En plötslig eller svår huvudvärk
- Upprepad kräkningar
- Brist på balans
Det finns två huvudtyper av stroke: Orsakas av en blockering eller en blödning
- Ischemisk – som orsakas av en blodpropp som blockerar blodflödet i hjärnan. Dessa är vanligare och står för 85 % av alla fall. De kan orsakas av en uppbyggnad av plack och fettavlagringar i artärerna. Om dessa plack bryts bort, eller om de bromsar blodflödet till den grad att det bildar en propp, kan de blockera ett blodkärl som förser hjärnan och orsaka en stroke.
- Hemorragisk – där ett försvagat blodkärl som försörjer hjärnan spricker
Trans-ischemiska attacker (mini-slag)
En transischemisk attack (TIA) även känd som en mini-stroke, är detsamma som en stroke, förutom att symtomen varar under en kort tid, från bara några minuter till upp till 24 timmar.
TIA är varningstecken på att någon löper hög risk att få en stroke.
FAST-testet kan användas för att känna igen tecknen på en TIA.
Alla strokeliknande symtom bör tas på allvar och behandlas som en medicinsk nödsituation.
Vänta inte för att se om symtomen blir bättre. Tidig diagnos och behandling kan förhindra en hel stroke.
Snabb respons är avgörande
Att ta emot läkarvård så snart som möjligt efter stroken, minskar mängden skadade som orsakas.
Om någon visar tecken på stroke, ring en ambulans omedelbart och skicka dem till en specialiserad strokeenhet så snart som möjligt.
Tiden är kritisk – uppskattningsvis 1.9 miljoner neuroner i hjärnan förloras varje minut som en stroke är obehandlad.
Om stroken orsakas av en blodpropp och de kan få propplösande läkemedelsbehandling (Alteplase) inom fyra och en halv timme, kan symptomen på stroken minska dramatiskt.
BÅRAR, LUNNGVENTILATORER, EVAKUERINGSSTOLAR: SPENCER-PRODUKTER PÅ DUBBELBÅN PÅ NÖDSTOLAR
Behandling av stroke
Behandlingen beror på ett antal faktorer.
Du måste ta hänsyn till din ålder, hälsa och sjukdomshistoria, samt vilken typ av stroke du har haft.
Vad som orsakade stroken och det område av hjärnan som drabbats kan avgöra olika behandling.
Medicinering
Stroke behandlas oftast med medicin.
Läkemedlet skulle inriktas på att sänka blodtrycket, sänka kolesterolet och förebygga och lösa upp blodproppar.
Kirurgi
Ibland kan du ta bort blodproppar vid operation.
Det är möjligt att utföra ett ingrepp som liknar angioplastik i hjärtat, där blockeringar avlägsnas genom att man för in en miniatyrtråd i den blockerade artären, tar bort blockeringen och eventuellt sätter in en stent för att hålla kärlet öppet och förbättra blodflödet.
Vid hemorragiska stroke kan kirurgi även behandla svullnad i hjärnan och minska risken för ytterligare blödningar.
Återhämtar sig från en stroke
De som överlever en stroke kan drabbas av en skada på sin hjärna och lämnar dem med långvariga problem.
Vissa människor blir bra och snabbt tillfriskna, för andra kan det vara en mycket lång och traumatisk process.
Stroke är en ledande orsak till funktionshinder.
Nästan två tredjedelar av strokeöverlevande med funktionsnedsättning
Rehabilitering
I vissa fall krävs en lång period av rehabilitering innan den som har haft en stroke kan återhämta sig helt.
Även om de största stegen i återhämtning vanligtvis är under de första veckorna efter en stroke, betyder hjärnans förmåga att "omkoppla" sig själv, känd som neuroplasticitet, att det är möjligt att fortsätta förbättras i månader eller år.
Det kan krävas mycket ansträngning och beslutsamhet att fortsätta med rehabiliteringen.
Det kan vara mycket hårt arbete, fysiskt och mentalt, men många tycker att det hjälper dem att göra viktiga framsteg med att tala, gå och andra nyckelfärdigheter.
Terapeuter arbetar tillsammans med dig för att sätta upp uppnåbara mål. Du kan hålla ett register över dina framsteg och fira dina framgångar.
Du kanske inte orkar med mycket rehabilitering under de första dagarna. När du känner dig starkare kan du göra mer.
De viktigaste riskfaktorerna för stroke:
Din ålder
Risken att drabbas av stroke ökar ju äldre man blir.
Detta beror på den naturliga förträngningen och härdningen av våra artärer när vi åldras.
Stroke är vanligast hos personer över 55 år.
Medicinska tillstånd
Vissa medicinska tillstånd kan öka risken för stroke, inklusive:
- Högt blodtryck
- Diabetes
- Atrial fibrillering
- Högt kolesterol
Ett viktigt sätt att minska risken för stroke är att ta reda på om du har något av dessa tillstånd och arbeta med din läkare för att hantera dem.
Livsstilsfaktorer
Livsstilsval har stor inverkan på risken för stroke.
Att röka, dricka för mycket alkohol, konsumera för mycket salt, vara överviktig och äta ohälsosam mat, skadar blodkärlen, ökar blodtrycket och ökar dramatiskt risken för stroke.
Omvänt kan en förändring av livsstil och göra hälsosamma val för att minska stressen för blodkärlen avsevärt minska sannolikheten för att någon ska drabbas av en stroke.
Vissa etniciteter löper högre risk för stroke
Personer med afrikansk, karibisk eller sydasiatisk bakgrund har en högre predisposition för diabetes, åderförkalkning och högt blodtryck.
Dessa underliggande medicinska tillstånd ökar kraftigt risken för stroke.
Koppling till p-piller
Totalt sett är risken för stroke vid användning av preventivmedel låg men vissa typer av hormonbaserade preventivmedel har en ökad risk för stroke.
Kontrollera dock din risk för stroke noggrant innan du får någon av dessa behandlingar av läkaren.
Kvinnor med riskfaktorer för stroke kanske inte kan använda p-piller som innehåller östrogen.
Detta beror på att höga nivåer av det kvinnliga hormonet östrogen kan göra ditt blod mer benäget att koagulera.
Men om du är orolig för att använda p-piller, eller om du vill veta mer om din risk för stroke, prata med din husläkare.
Gravida kvinnor
Hälsotillstånd som kan påverka gravida kvinnor som havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes kan öka risken för en stroke.
Rutinmässiga kontroller före förlossningen bör dock ta upp och behandla dessa problem om de uppstår.
Dessutom, om du har några hälsoproblem när du är gravid, tala alltid med din barnmorska eller läkare omedelbart.
Läs också
Emergency Live Ännu mer...Live: Ladda ner den nya gratisappen för din tidning för IOS och Android
Strokerelaterade nödsituationer: Snabbguiden
Akut strokehantering: intervention på patienten
Ischemi: Vad det är och varför det orsakar en stroke
Hur visar sig en stroke? Tecken att se upp för
Behandling av akut stroke: ändrade riktlinjer? Intressant studie i The Lancet
Benedikts syndrom: orsaker, symtom, diagnos och behandling av denna stroke
Vad är en positiv Cincinnati Prehospital Stroke Scale (CPSS)?
Foreign Accent Syndrome (FAS): Konsekvenserna av en stroke eller allvarligt huvudtrauma
Patient med akut stroke: Cerebrovaskulär bedömning
Grundläggande luftvägsbedömning: en översikt
Tre vardagliga metoder för att hålla dina ventilationspatienter säkra
Fördelar och risker med prehospital Drug Assisted Airway Management (DAAM)
Respiratory Distress Syndrome (ARDS): Terapi, mekanisk ventilation, övervakning
Bröstsmärta, akut patienthantering
Ambulans: Vad är en nödsug och när ska den användas?
Föreställningar om första hjälpen: de 3 symtomen på en lungemboli
Snabb och smutsig guide till brösttrauma
Neonatal andningsbesvär: Faktorer att ta hänsyn till
Återupplivningsmanövrar: Hjärtmassage på barn
Akut-brådskande interventioner: Hantering av arbetskomplikationer
Vad är övergående takypné hos nyfödda eller neonatalt våta lungsyndrom?
Takypné: Betydelse och patologier associerade med ökad frekvens av andningspåverkan
Postpartumdepression: Hur man känner igen de första symptomen och övervinner det
Postpartum Psykos: Att veta det att veta hur man hanterar det
Klinisk översyn: Acute Respiratory Distress Syndrome
Kramper hos nyfödda: en nödsituation som måste åtgärdas
Stress och ångest under graviditeten: Hur man skyddar både mor och barn
Andningsbesvär: Vilka är tecknen på andnöd hos nyfödda?
Akut pediatrik/neonatalt andningsbesvärssyndrom (NRDS): orsaker, riskfaktorer, patofysiologi
Respiratory Distress Syndrome (ARDS): Terapi, mekanisk ventilation, övervakning
Förlossning och nödsituation: komplikationer efter förlossningen
Tecken på andningsbesvär hos barn: grunder för föräldrar, barnskötare och lärare
Tre vardagliga metoder för att hålla dina ventilationspatienter säkra
Ambulans: Vad är en nödsug och när ska den användas?
Syftet med att suga patienter under sedering
Kompletterande syre: Cylindrar och ventilationsstöd i USA
Beteendemässiga och psykiatriska störningar: Hur man ingriper i första hjälpen och nödsituationer
Svimning, hur man hanterar nödsituationen relaterad till förlust av medvetande
Ändrad nivå av medvetandenödsituationer (ALOC): Vad ska man göra?
Andningsnödfall: Patienthantering och stabilisering